Apropriyasion fet Nwel dan sosiete pos-kolonial

Ena gran lakorite ki laplipar bann fet relizie dan kalandriye gregoryin, zot ena enn lorizinn payin. Li bien konpreansib ki bann relizie ti trouv li pli efikas pou swazir konsep transformasion plito ki riptir pou amenn sanzman dan bann pratik sosio-kiltirel e relizie.

Fet nwel fer parti sa bann fet la. Seki interesan ladan, seki ziska ler, sa fet la inn gard anmemtan enn dimansion relizie e enn dimansion laik, bien popiler mem.

Dan bann sosiete pos-kolonial, sitiasion la inpe plis konplike. So rezon, seki bann pratik fet dan peryod kolonial dan sa bann sosiete la, ti’nn baze lor seki ti pe fer dan bann metropol. Koumsamem ki ankor mazinn bolom nwel dan lanez, ankor sant ‘vive le vent d’hiver’ anplin lete tropikal kot soley pe donn bal.

Dan mouvans idantiter politik, sosial e kiltirel pos-kolonial, li enn nesesite pou repans, remazinn e rekree limaziner kolektif pou sinboliz kouma bizin bann levennman markan kouma fet nwel. Akoz samem ki depi ase lontan asterla, Abaim inn trouv li neseser fer bann zanfan re-apropriye nwel dan so dimansion popiler. Pou fer sa, nou finn, nou ousi, servi konsep transformasion plito ki riptir. Albem ‘Enn Nwel Larkansiel’ enn gran lexanp sa demars la. Sa travay la finn kontigne e ena pa mal lezot sante ki bann ‘standar’ iniversel fet nwel ki, asterla inn vinn dan langaz kreol avek bann laranzman mizikal bien tropikal e morisien. Samem ki nou apel ‘apropriyasion kiltirel’.